Title: ?Du är partiledare (?) men inte minst en helt vanlig människa? ? En studie av partiledarnas framträdanden i Nyfiken på partiledaren.Authors: Marcus Alakangas and Martin RidderstolpeSubject: Undergraduate research paper in journalism studies, Dept. of journalism, media and communication (JMG) Gothenburg UniversityTerm: Spring 2014Supervisor: Mats Ekström, JMG, Gothenburg UniversityPurpose: Our main purpose is to examine whether there is a pattern of similarities to which the Swedish party leaders adapt to in their narratives and presentation of self in the television show Nyfiken på partiledaren.Method: Etnographic Content AnalysisProcedure: The first part of all eight episodes was transcribed and analyzed from the perspective that the interviewee is doing a presentation of self.Results: There are tendencies that the party leaders adapt to similar patterns in their narratives and presentation of self. The main aspect of that is in the way they portrait themselves as ordinary persons that people can relate to. Another aspect is that the narratives they put forth are in coherence with their political views.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Vårt syfte med denna studie var att förstå fenomenet retorik som partiledare använder sig av i partiledardebatter i Sveriges riksdag. För att klarlägga fenomenet har vi utgått från teorierna, övertygningsmedel och partesläran. Vi har sedan jämfört vårt empiriska resultat med våra teoretiska utgångspunkter.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med en hermeneutisk inriktning och jämfört en fallstudie genom att utföra retorikanalyser med två svenska partiledare som underöskningsobjekt, Fredrik reinfeldt och Mona Sahlin. Valet föll på dessa då de är partiledare för de två största partierna i Sverige, Moderaterna och Socialdemokraterna. Våra analysresultat visar att de båda följer den retoriska arbetsprocessen men de nyttjar den inte till fullo.

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014 Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014Antal ord: 9 001Problemformulering: I Sverige är medierna den viktigaste informationskällan för att ta till sig information om politik och samhällsfrågor. Medierna har således en stor makt över hur människor uppfattar samhället och politik. Nyhetsrapporteringen är därför viktig inför ett val då väljarna ska ta ställning och utrycka sina åsikter i och med att valdagen är demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur SDs och Moderaternas partiledare framställdes i två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under två veckor innan valdagen 2014 och om tidningarnas bilder av politikerna var neutrala eller värderades dem antingen positivt eller negativt så att läsarnas sympatier skulle vara med eller emot politiker i fråga. Med Jesper Strömbäcks resonemang om mediernas makt i dagens samhälle som ramen för undersökningen kom jag fram till slutsatser att valresultatet 2014 stämmer mycket överens med tidningarnas framställningar av Reinfeldt och Åkesson samt med opinionsmätningar som tidningarna rapporterade om innan valet. Även om det fanns olikheter mellan Aftonbladets och DNs framställning av Reinfeldt och Åkesson var båda tidningarna eniga om att framställa Moderaterna som ?valets största förlorare? och SD som ?valets största vinnare?. Båda tidningarna var eniga i att Fredrik Reinfeldts uppdrag som statsminister är snart avslutat och att Stefan Löfven är den man som kan bli Sveriges statsminister. Åkesson i sin tur framställs som ?en mycket skicklig partiledare? och han ?kan efter valet få en vågmästarposition med stort inflytande över svensk politik?.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.

Detta arbete är en ideologianalytisk undersökning av tal anförda på första maj under perioden 1955-2005 av svenska socialdemokartiska partiledare tillika statsministrar. Syftet har varit att undersöka om det går att skönja en historisk förändring i specifika begrepps betydelse samt olika innebörd i begreppen beroende på vem som har uttalat dem. Begreppen som har stått i fokus är demokrati, jämlikhet, framtid och den svenska socialdemokratin. Utifrån ideologianalytisk teori har jag studerat begreppen utifrån tre dimensioner. Genom att ställa frågorna ?vilken verklighet talas det om?? och ?vem erkänner denna verklighetsbeskrivning?? till materialet har en djupare betydelse än det faktiska som uttalats analyserats fram. Analysen visar att det tydligt går att se flera olika möjligheter att föra en diskussion kring de specifika begreppen genom att de kontextualiseras olika från år till år.

Syftet med den hä?r uppsatsen ä?r att undersö?ka huruvida det finns skillnader vad gäller utrymme och framstä?llningen av partiledarna i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under en månad före det svenska riksdagsvalet 2014. Vi har också undersökt om skillnaderna beror på könstillhörighet eller partitillhörighet. Som grund för undersökningen ligger en kvantitativ innehållsanalys. Materialet består av 540 artiklar och 565 tillhörande bilder.

Titel: Det är insidan som räknas.Författare: Henrik Åberg.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Handledare: Nicklas Håkansson.Sidantal: 55 inklusive bilaga.Antal ord: 20,739.Syfte: Att undersöka hur svenska partiledare framställdes visuellt på valaffischer i samband med riksdagsvalet 2010.Metod: Kvalitativ innehållsanalys av text och bild på valaffischer.Material: Sex valaffischer med partiledare från 2010. En av vardera av följande; Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Huvudresultat: Studien har visat att partiledarna fick mycket plats på valaffischerna och att partiledarna aktivt utförde något i bilderna. Partiledarna framställdes i sammanhang där omgivning och bildtext tillsammans skapade ett övergripande budskap. Partiledarnas personliga egenskaper var många och skilde sig en hel del mellan de olika affischerna. Det fanns däremot ett tydligt fokus på ledaregenskaper och särskilt på egenskaper som styrka och kompetens.

Allt mer ljus, från såväl medier som väljare, flyttas enligt många från det politiska partiet till den individuella partiledaren. Medierna anpassar den politiska bevakningen efter TV-mediet och väljaren orkar inte längre engagera sig i politiska partier och således går utvecklingen mot det presidentiella systemen där poltiken framställs som en tävlan mellan partiledarkanditater. Partiledaren bör med denna logik ha blivit en allt viktigare poltitisk spelare. Utifrån den utgångspunkten ämnar den här uppsatsen undersöker utvecklingen av fenomenet partiledarbyten i svensk politik sedan 1945. Uppsatsen är uppdelad i tre delar.

Syftet med denna uppsats är att fylla en kunskapslucka och bidra med ett nytt perspektiv till forskningen kring hur kvinnliga och manliga politiker gestaltas i medier. Målet är att undersöka hur Annie Lööf och Jonas Sjöstedt gestaltades i svenska dagspresstidningar, en vecka innan och två veckor efter deras tillträde som partiledare. Uppsatsens problemformuleringen lyder:Vilka likheter och skillnader finns i den journalistiska gestaltningen av Centerpartiets Annie Lööf och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan och två veckor efter respektives tillträde som partiledare? För att ge svar på problemformuleringen har jag gjort en fallstudie som består av en kvalitativ innehållsanalys samt en kompletterande kvantitativ innehållsanalys. Materialet för innehållsanalysen är faktabaserade artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan deras tillträde som partiledare till och med två veckor efter tillträdet.

Uppsatsen bygger på ett resonemang om att partiers närhet och avstånd till varandra är föränderliga. Uppsatsens primära syfte är att undersöka om byte av partiledare i Sveriges riksdagspartier genererar större förändringar i väljarnas avståndsuppfattningar till partierna än annars. Uppsatsen avser också att mäta om partiledarbytens förändringar är positiva eller negativa och om förändringarna skiljer sig åt för ideologiskt närstående partier.Undersökningen genomförs med hjälp av statistisk analys av väljarnas partievalueringar. Det empiriska materialet utgörs av SOM-undersökningarna under åren 1995-2009. Avståndsuppfattningar operationaliseras genom väljarnas partievalueringar, alltså frågan om ogillande/gillande av de politiska partierna.Uppsatsens resultat visar att byte av partiledare har inneburit något ökade förändringar i väljarnas avståndsuppfattningar.

Bilder är bland det första som fångar tidningsläsarens uppmärksamhet och forskning visar att bilder i högre grad än den skrivna texten drar till sig uppmärksamhet. Därav kan bilden av en politiker som framställs på ett ofördelaktigt sätt i pressbilder påverka publikens uppfattning av denne. I sin tur påverkas hur vi som väljare tar ställning till dennes politik, då väljare tar ställning i politiska frågor ur det som ligger närmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen väljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekräftelse av att en händelse ägt rum när läsaren inte själv kunnat närvara på plats.Vårt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framställningen av Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin.